Jag börjar tvivla och tveka om Alexander verkligen trivs på förskolan. Under inskolningen var han glad men nu när Mats inte är med och Alexander har längre dagar… jag är inte helt säker…
Fastän förskolelärarna säger att det gått bra, varför tvivlar jag då? Jo, vid hämtning gråter han vid åsynen av oss. Som om han försöker tala om för oss: Varför kom ni inte tidigare?! Varför lämnade mig här?!
Sedan har vi en situation/händelse som gett mig en tankeställare. Det var i torsdags när jag lämnade för första gången. Julia skulle till ytterdörren och kika ut. Alexander blev då jätteleden och sprang efter Julia för han var rädd att hon skulle försvinna. Då tänker jag: Går Alexander runt på förskolan med ständig rädsla att Julia ska försvinna? Ständig rädsla att bli lämnad ensam, att bli lämnad av sin enda trygghet, är det så han känner? Jag vet att han gärna vill vara med Julia på förskolan och att han blir ledsen när han tappar bort henne på utegården.
Sedan har Alexander blivit tusen gånger grinigare, klängigare och nappigare på kvällarna. Han är inte sig själv.
Å andra sidan gråter han inte när han ser förskolan så det i sig är väl ett gott tecken? Plus att han inte gråter när vi lämnar.
Jag är nog nojig över att det hela med att Alexander börjat på förskolan. Ni tycker säkert jag är jättelarvig men det är så jag känner. Det kanske bara är så här nu i början att jag letar efter minsta tecken på att något är ”fel”. Det har ju trots allt bara gått en vecka men ändå…
/Frågor och tankar från en orolig mamma
Jag förstår att du är orolig men det är absolut inget ovanligt, han är så liten fortfarande och har väl tidigare varit hemma med er föräldrar. Nu lämnar ni honom någon annanstans varje dag vilket kan vara svårt för ett litet barn att förstå. Att han gråter när ni kommer är inte heller det ovanligt i början, tror det kan va barnens sätt att visa att de vet att föräldrarna faktiskt lämnade bort de under dagen. Som du skriver är storasyster absolut en trygghet för honom på fsk framförallt nu i början.
Ge det lite mer tid så ska du se att det förhoppningsvis går över 🙂 prata med förskollärarna om du är orolig, oroliga föräldrar är vi vana vid 😉 Kramar
Hej Hanna! Tack för ditt svar. Alltid lugnande att få höra från någon som har erfarenhet :-). Ja, jag får nog ge det lite mer tid. Det har ju trots allt bara gått en riktig förskolevecka. Kramar