Den här sommaren har verkligen förstört Alexanders sovvanor. Fram tills att vi åkte till Öland sov Alexander i sin säng i sitt egna rum hela natten. I sin egen säng har han sovit sedan BB. Han sov för de mesta hela nätterna igenom. Om han vaknade gick Mats ned, stoppade in nappen i munnen och alla sov lugnt vidare.
Men efter Öland och Sardinien…
… vaknade han på nätterna och skrek och grät hysteriskt om han inte fick sova i våran säng bredvid mig!!!!!! För att när vi reste runt i Öland sov han bredvid mig. På Sardinien också. Och sen när vi kom hem var det kört!
Jag sover sämre när han ligger bredvid mig för han har sina händer, armar, ben och fötter över hela mig…. inte ligger han still heller… det är inte mysigt, det är irriterande! Dessutom brukar Julia komma till våran säng mitt i natten och därför var det så bra att Alexander förut inte gjorde det då våran säng bara är 1,60, så ni kan gissa hur trångt det blir när hela familjen ligger där.
Nattningarna med Alexander ska vi inte prata om. Från att ha varit en 15minuters rutin till att det tog nästan 2timmar. Jag blev galen! Han ville inte ligga i sin säng och bli nattad, utan i min famn.
Åh vad jag saknar hur det var förr! Å vad less jag blev av att nattsömnen blev förstörd och nattningarna inte funkade! Efter det har vi provat lite olika sätt för få bukt på det hela, ska skriva ett inlägg om det imorrn :-). Å vad jag saknar hur det var förr!
Vad skönt att läsa att du inte orkar, förstå mig rätt, många skriver aldrig ut det som inte känns bra. Att känna att nä jag vill inte mer är en så vanlig och faktisk naturlig känsla så det är helt ok att känna så. Men som alla säkert säger och skriver till dig, det blir bättre är ju faktiskt sant så håll ut! Trevlig blogg!
Tack! Livet går upp och ned… det gäller bara att hålla ut så sant så. Ha en trevlig helg!