Som jag skrev om för två veckor sedan har vi en 2-åring som befinner sig i värsta trotsåldern. Mycket nej, nej, nej. Mycket som han inte tycker om att göra som att klippa håret och att ha strumpor på sig inomhus för att bara nämna några exempel. Vissa dagar värre än andra förstås. Då blir det tjafs om allt och om så självklara saker som att äta och sova. Andra dagar fungerar allt ”smärtfritt”.
Tror mig vi har provat med att prata och förklara för att till slut köra med mutor och hot men till slut ger man upp och tänker att det ger väl med sig. Eller så får vi kompromissa. Som till exempel det här med tandborstning. I början gick det hur bra som helst. Sedan hade vi en period där han totalvägrade och man fick mer eller mindre tvinga honom vilket slutade med skrik och gråt. Idag går det bra. Tandborstningen sker inte i badrummet utan han bestämmer vart men fine ok… det är inte optimalt men han gapar. Tänderna blir borstade. Inget skrik och gråt. En kompromiss.
Nästa utmaning som vi tagit oss an är det här med nagelklippning. Nämner vi ordet protesterar han hejvilt och gallskriker till slut. Totalvägrat, fram tills häromdan. Vi fick klippa hans naglar! Helt otroligt! Annars har vi fått klippa hans naglar när han sovit, om ens det har funkat. Ok han satt i soffan och tittade på barnprogram och var fastklistrad. Det får väl bli så i fortsättningen.
Vi orkar inte bråka om allt och som förälder för att orka så jag tror vi behöver välja våra strider. Inget konstigt med det. Det roliga är ju att på förskolan då sköter han sig såklart och protesterar inte alls i lika stor utsträckning… känner ni igen er?
Kika gärna in hos mig , skriver om livet mellan Sverige o Spanien då vi har hus både här o i Marbella . <3
Ooooo jaaa! Här har vi hemma en liten kille som protesterar mot nagelklippning,tandborstning,påklädning,mot blöjbyte osv…????