Det här med vardagspusslet… alltså jag förstår inte hur folk får ihop det?! Nu när Mats börjat jobba inser jag hur lite familjetid det blir på vardagarna. Mats ansvarar för lämningarna för han orkar inte gå upp så tidigt som jag. Han slinker in på jobbet vid 9 och är då inte hemma förrän runt halv sju på kvällarna. Då har vi redan ätit klart. När han ätit klart är det bara att ta varsin unge och natta. Ingen tid och inget umgänge. Så himla tråkigt!
När vi bara hade Julia bodde vi vid Liljeholmskajen och resvägen var hälften så lång. Så vi har under alla år kunnat äta middagar tillsammans och därmed haft kvalitetstid på kvällarna. Just det här med att inte äta middagar tillsammans stör mig. Det känns väldigt tråkigt…
Är det så här alla har det? Har vi helt enkelt haft det för bra? Brukar ni äta middagar tillsammans?
Pappas plats tom under vardagsmiddagarna
