Done! Finito! Finished! VI KLARADE DET! Trodde det skulle vara mycket jobbigare med mycket mer skrik, gråt och protester som skulle pågå itimmar men det gick över förväntan. Redan första natten klarade vi att inte snutta vid bröstet eller amma mellan kl20-08. Efter fem nätter vågade jag äntligen säga att WE MADE IT!
Egentligen började vi med hela projekt sluta nattamma för en månad sedan då vi valde att trappa ned, som ni säkert kom ihåg. För er som inte varit med på denna resa från början kan jag kort berätta att vi började med att inte amma mellan kl21-03. Alexander blev förkyld och det blev bakslag. Sedan återupptog vi projektet igen. Fuskade sista nätterna med att amma runt två-tiden redan. Sedan krånglade maten och till slut matvägrade han i två veckors tid. Tappade ytterligare en viktkurva och vi bestämde att nu ska vi sluta nattamma helt och hållet. Alexander har börjat äta igen som en följd av det (tack och lov!) och förhoppningsvis kommer han sova bättre.
Nedan är tankar och erfarenheter som jag vill dela med mig och som hjälpte oss att sluta nattamma:
- TÄNK IGENOM MÅLET. Varför vill ni sluta nattamma? För din egen skull eller för barnets skull? För bådas skull. När det är som jobbigast mitt i natten och du vill ge upp kan man ha målet som en tyst mantra för sig själv. Om du vill fortsätta nattamma – gör det! Du bestämmer själv när du vill sluta, inte omgivningen.
- TUFFT & JOBBIGT. Det kommer bli MYCKET jobbigt. Förväntar dig inget annat. Det tar tid! Förbered på det värsta att du/ni kommer få minimalt med sömn närmaste veckan. Jag förväntade mig att jag skulle vara uppe hela nätterna. Varje minuts sömn var en bonus för mig och att jag trots allt fick ihop fyra timmars sömn per natt var ju helt klart guldbonus ;-).
- GÖR EN PLAN. Har en tydlig strategi hur du/ni vill gå tillväga för att sluta nattamma. Trappa ned stegvis eller sluta helt abrupt? Vem ska trösta barnet? Du/din partner/någon annan? Dela på nätterna? Att inte amma hela natten – det sistnämnda kan man ju tolka på olika sätt. Vilken tid är det ok att ge mat igen?
- FÖRBERED PÅ ATT DITT BARN KOMMER BLI LEDSEN. Om barnet vaknar – hur ska ni trösta och får hen att somna om? Napp, rumpbuffning, vaggning, bärsele…? Även här kan det vara bra att ha en plan. Ditt barn kommer vara att ledsen. Det är ju inte så konstigt eftersom bebisen kanske i hela sitt liv varit van att snutta vid bröstet/ammas under natten. Ändringar tar tid att anpassa sig till. Visa att ni finns där tillhands och ge ert barn den kärlek och trygghet som behövs för att barnet ska somna om.
- PEPPTALKA DIG SJÄLV. När du sitter där mitt i natten med en gnällig och ledset barn och vaknat för femtioelfte gången och är beredd att kasta in handduken: peppa dig själv för att orka lite till! Att tänka att det är exempelvis nio timmar kvar tills första morgonmålet är ju överväldigande. Direkt dyker tanken upp att det är klarar vi aldrig. Tänk i småsteg istället. Ta en timme i taget. ”Nu har vi klarat en timme, vi ska bara klara en timme till. ”
- RÄKNA MED BAKSLAG. Inte nödvändigtvis. Beroende på hur gammat barnet är kan det vara separationsfas, förkylningar, tandsprickning… ja allt möjligt som kan störa.
- VILA PÅ DAN. Veckan då vi skulle sluta nattamma helt och hållet försökte jag inte boka in så mycket på dagarna. Jag kan säga att tröttheten från den veckan håller i sig veckan därpå också. Tips! Vila du behöver och mys hemma närmaste tiden :-).
- BELÖNA DIG SJÄLV. Jag gick och köpte färska räkor mitt i veckan. Tyckte jag var värt det! Unna dig själv för att du och din bebis klarat en natt eller två! Det blir även en slags morot då du har något att se fram emot.
- BYT STRATEGI. Om din bebis skriker och gråter otröstligt och du själv känner att det inte går. Prova att byta strategi. Någon annan kanske ska prova att ta nätterna. Eller kanske ni ska ta bort ett nattningsmål i taget?