Alexander vägrar äta purémat! Så fort han ser skeden stänger han munnen och närmar jag mig med skeden vänder han bort ansiktet. Några skedar slinker ned om jag lyckas distrahera honom med leksaker men så skall det ju inte behöva vara. Sista tiden får jag verkligen trugar i honom purémat. Det blir som en sorts kamp varje gång. Jag blir frustrerad. Han blir frustrerad. Våra matsituationer sista tiden har varit allt annat än harmoniska…
För bara tre veckor sedan fick han i sig en hel portion gröt till frukost, 1/2 stor burk mat både till lunch och middag utan problem men sedan dess har allt gått åt skogen. I helgen ”lurade” jag i honom 1/2 burk totalt, asså på hela helgen. Han har sista tiden varit förkyld med feber och heshet vilket förklarar en del men nu tycker jag det har pågått lite väl lång tid. I övrigt verkar han mår bra och leker förutom att han är i värsta separationsfas. Kan det ha något med det att göra?
Till saken hör att han inte heller tar välling, gröt eller ersättning. Amning funkar utan problem men han tappade en viktkurva under hösten och jag fick rådet av BVC att ge honom mer ”vanlig” mat för att han kanske inte blev tillräckligt mätt på min bröstmjölk… men NU då?! Om han typ bara ska leva på bröstmjölk kommer han tappa i vikt… asså förstår ni hur oroad jag är över detta! Detta gör mig verkligen TOKSTRESSAD!!! Det är ju inte heller bra för han känner säkert av mina negativa känslor som jag utstrålar vid matbordet. Jag skulle inte vara lika orolig och stressad om han fick i sig välling/gröt/ersättning men han dissar ALLT! Vad i hela världen ska jag göra?!?!
Jag vill inte tvinga i honom mat. Mat ska ju vara roligt att äta. Plockmat funkar jättebra. När han ser det smaskar han med munnen och slänger sig över det som serveras MEN det är inte mycket som hamnar i magen. Visst kompletterar jag med amning men jag tror inte det är tillräckligt…
Vi hade värsta matproblem med storasyster Julia. Idag äter Julia mer varierat än många andra i hennes ålder men väldigt små portioner. När hon var yngre åt hon väldigt dåligt vilket var fruktansvärt jobbigt. Mycket gråt och stress. Jag är skitskraj att det ska bli så igen med lillebror. Att hans matvägran inte bara är en tillfällig historia. Att det bara bero på att han varit sjuk. Sedan känns det som om alla bebisar växer om Alexander… jag vet att man inte ska jämföra med andra ungar men ändå…
Jag mår dåligt av situationen! Har givetvis ringt BVC som tycker inte jag ska oroa mig men jag kan inte låta bli. Just nu trappar jag upp amningen och ge honom plockmat. Har senaste dagarna mer eller mindre gett upp det här med purémat. Ska bli intressant och se hans viktutveckling på 8månaders kontrollen nästa vecka…
Fler som har upplevt samma sak? Snälla, berätta vad ni har gjort/gör?
Hej. Va jobbigt med matvägran ! Min Charlie 6, 5 månader matvägrade när tänderna höll på att komma upp. Ca 1 vecka höll det i sig. Hoppas det snart vänder för er.
Mvh Sofia
Hej Sofia! Tack för din omtanke! Han har faktiskt börjat äta igen… hände bara sådär helt plötsligt! 🙂 Mvh Angela