Denna väntan alltså… så ledsamt! Man kan ju lätt bli galen att vänta på att bebisen ska komma ut. Varje morgon vaknar jag och konstaterar: Nä det blev ingen bebis inatt.
Varje kväll lägger jag mig och konstaterar: Nä det blev ingen bebis idag heller.
Inte vill jag bara gå runt hemma och bara vänta. Så vad gör jag för att slå ihjäl tiden?
Nu har jag inte varit helt ensam hemma. Alexander har börjat förskolan men Julia börjar skolan först på måndag med inskolning i förskoleklass. Jag och Julia har därmed haft mycket kvalitetstid tillsammans -så mysigt. Utöver det har jag varit på fotspa och fått pedikyr ( kan varmt rekommenderas för alla höggravida), startat x antal mindre projekt härhemma som att göra om Julias rum, organisera kontorsrummet. Ägnat en hel del tid åt att nätshoppa (stackars Mats som får köra skytteltrafik till Posten ;-)). Blivit med Netflix! ( typ tio år senare än alla andra).
Försöker hålla mig på hemmaplan nu när jag gått över tiden ifall vattnet går. Sedan orkar jag ju inte göra så mycket. Jag är ju ganska fysiskt begränsad. Bara att gå uppför trapporna här hemma gör att man flåsar som en flodhäst. Just nu känner jag mig fången i min egen kropp, i mitt eget hem.
PS. Igår uppdaterade jag status. Det hände lite grejer igår, mer om det kan ni läsa HÄR . DS.
Å den där väntan alltså! Minns att jag också tänkte som du både på morgonen och kvällen. Har också en tjej här hemma som börjar förskoleklass imorgon. Hon är så peppad inför det! 🙂
Hoppas inskolningen gick bra! 🙂