Trött, grinig, gnällig och trotsig unge… det är vad vi ibland behöver handskas med på eftermiddagarna. Jag pratar om vår Julia. När vi varit iväg nånstans exempelvis lekland, besök hos mormor och morfar eller museum och ska sedan åka hem förvandlas Julia till ett litet ”monster”. Inte varje gång men ofta. Inte roligt alls! Jättejobbigt! Hon är alldeles för trött, stackare! Inte så konstigt med tanke på att hon springer, leker, studsar och hoppar i flera timmar. Åker vi bil så däckar hon. Inga problem… men grejen är det att jag inte har körkort (jag vet jag måste skaffa det nu)och att man kanske inte alltid vill ta bilen överallt. Får Julia inte ta en tupplur blir kvällen typ förstörd med mycket skrik och gråt. Det går inte att få henne att göra något. Det går inte ens att prata med henne.
Vi är en ganska aktiv familj och jag vill inte känna att jag är begränsad typ stanna hemma och bara åka iväg när Mats är ledig. Dessutom tycker jag det är trevligare att göra nåt då det är mindre folk och trängsel.
Jag börjar inse att vi behöver en syskonvagn! Inte till vardags. Julia är ändå så pass stor att hon orkar gå och att t.ex gå in i en matbutik och snabbhandla efter förskolan har aldrig varit ett problem. En syskonvagn som jag tar fram och använder när vi ska iväg en heldag nånstans och där Julia sedan får sin välbehövliga och nödvändiga eftermiddagstupplur om hon vill. Inte minst kanske får användning på semestern då vi planerar in minst en långresa närmaste året (jetlag).
Dags att kasta sig in i barnvagnsdjungeln!
