Tänk att vår bebis för en vecka sedan låg i min mage och sparkade! De första dagarna svävade jag på rosa fluffiga moln men nu vet jag inte om de är så fluffiga längre när tröttheten pga sömnbrist och sviterna efter förlossningen börjar kännas hehe :-). De första dagarna sov han igenom dagarna och nätterna men nu till helgen har han vaknat upp ur sin ”förlossningskoma”. Blöjbyten är ingen populär aktivitet men sova det är grejen nu. Han äter gärna i sömnen! Har helt glömt bort hur krävande en liten bebis kan vara med ständiga blöjbyten och klädombyten för att inte säga alla matningstillfällen. Hoppas inte han kommer bli som Julia som åt varannan timme dygnet runt! Känner mig redan som en mjölkko ;-). Trots det… åååhhh vad härligt och underbart det är med en bebis! Vill bara titta, sniffa, gosa och ösa kärlek över detta lilla knyte! Helt ofattbart att han är våran! Jag var innan rädd att jag inte skulle kunna älska ett till barn lika mycket, att kärleken inte skulle räcka till men det gör det! På tal om Julia, hon tar det hela så ofattbart bra (hoppas det håller i sig), ska göra ett inlägg om det senare :-).
