Över en natt kommer Julias liv ändras. Hennes älskade mamma och pappa kommer med ens inte ha lika mycket tid till henne och våran ovillkorliga kärlek och uppmärksamhet måste hon dela med en till att börja med främmande person. Hur kul låter det egentligen? Låter som en inkräktare i mina öron! Det oroar mig hur Julia kommer att ta det hela. Fler därute som har liknande funderingar med ett nytt syskon? Följande saker har vi tänkt på för att förbereda Julia inför syskonets ankomst. Med det inte sagt att syskonsvartsjukan undviks för det är ju trots allt en stor omställning men den kan kanske mildras hoppas vi…
- Kommunikation– vi väntade ganska länge med att berätta för Julia om vad som händer i min mage. Numera pratar vi om bebisen varje dag, vad den har för sig och hur livet blir sen när den kommer. Julia har blivit riktigt nyfiken och frågar ofta vad bebisen har för sig därinne och hon pratar gärna om allt roligt hon och bebisen ska göra sedan tillsammans.
- Beröring – att bara prata om det låter som om det rör sig om ett spöke. Att klappa gravidmagen och känna när bebben rör på sig kan kanske göra det ofattbara mer greppbart. Dock tvingar vi inte henne att röra magen, vill hon inte då får det vara. Det är så gulligt när Julia på eget initiativ få för sig att hon vill smeka magen och går fram till mig och drar upp tröjan.
- Delaktighet– tror mycket på delaktighet i förberedelserna inför syskonets ankomst. Julia har fått vara med att sortera sina gamla babykläder, köpa nya bebiskläder och bebisblöjor och att ta fram alla bebissaker och montera upp spjällsängen. Vi bytte till större säng för snart åtta månader sedan.
- Förståelse – går hand i hand med övriga punkter. Att prata om det, att känna och att vara delaktig i det praktiska handlar i slutändan om att få storasyskon att förbereda sig lite och försöka förstå det som komma skall. Hon har visat tecken på att hon förstår lite grann: ”Bebisen kan få sova i den (om spjällsängen)”, ”Är det bebisens kläder?”, ”Det är bebisens men jag kan få låna den en stund (om bebisleksakerna)”. Jag har hittat en bok som jag kan rekommendera som berättar om vad som händer när man får syskon. Finns i övrigt väldigt få bra böcker i det ämnet som man kan läsa för mindre barn :-(. Julia älskar den! Hon förstår att min mage blir platt när bebisen kommer ut, att bebisen kommer ut mellan mammas ben och hon vill gärna lära och visa bebisen hur man går. Att träffa andra bebisar har också underlättat Julias förståelse. Hon har en kusin som är halvår gammal. Första gången jag bar honom blev Julia ledsen av svartsjuka men nu är det verkligen helt annorlunda. Hon tycker det är så spännande med bebisar! Vill leka, titta när han äter och hjälpa till vid bl.a. blöjbyten.
- Mamma vs Pappa – Julia är mer mammig än pappig. När bebisen kommer och amningen tar vid kommer jag ju inte ha lika mycket tid till Julia. Därför har vi även försökt jobba på denna fronten att pappa är mer tillgänglig. Mamma måste vila upp sig nu när hon är gravid :-). Försökt bjussar över Julia till Mats så ofta jag kan: Fråga pappa! Pappa kan hjälpa dig!
Återkommer med del 2 i ämnet med tips för första tiden som jag fått till mig 🙂